Jag tittade på den här← dokumentären om unga modeller i jakten på något ingen vet vad det är, som finns på svt play, DOX. Blev så himla illa berörd att jag grät stundtals men är nu mest arg och uppgiven och tvivlar på sanningar.
Dokumentären handlar dels om en trettonårig (femton enligt modeagenturen - hennes rådgivare) flicka från Ryssland som utan varken säkerheter, pengar eller det engelska språket hittas och skickas ensam till Japan och till en agentur där. Landet där modeller "går säkra". Men det gör hon förstås inte, och inte heller hennes vän, eller de andra modellerna.
Den handlar parallellt om modellscouten vilken var modell förr och i princip spyr på den bittra branschen, hatade den när hon själv arbetade som fotoobjekt, men som nu tvingas, eller väljer att, spela ett dubbelspel både för sig själv och de unga hon plockar upp.
Den berättar om prostitution, skuldsättning, utnyttjande och de flesta andra hemska ord du kan se framför dig i sammanhangen. Samt några nya. Se den och bli upprörd och omskakad du med.
(Det värsta är att man nog egentligen vet att det är såhär det ser ut, men man blundar för det.)
såg också den , så fruktansvärt hemsk. och hon är ju så fin , hon som gillar son farmor. åh lille <3
SvaraRaderaja, hon är så man bara vill krama henne och säga att hon kan bli vad som helst nästan och att hon inte ska åka tillbaka till japan. den sista texten som avslutar dokumentären, om att hon fortfarande är modell, kanske är tänkt att visa på att det gick ändå men jag blir bara ännu mer arg och ledsen. hm.
Radera*sin farmor
SvaraRaderaja , den säger ju i princip bara att hon fortsatte sälja sin kropp , som modellscouten uttryckte det. fy fan alltså att så unga människor ska behöva arbeta under sådana förhållanden. eller arbeta alls liksom
SvaraRaderaja, precis. åh hopplösheten. och det finns ingen allmän chef eller huvudkontor man kan stämma heller. alla vet på något sätt, och ingen är helt oskyldig.
Raderajag började kolla på den. jag kunde inte kolla klart.
SvaraRaderaoch tack snälla för din kommentar. det får mig att må bättre.
jag tror att det är bra att se den färdigt, den avrundas, även om det är på ett sorgligt sätt.
Raderaäven om den väcker tårar berikar den nog en en smula.